Cegermyrans tankar om allt och inget

I går morse for min dotter in och blev igångsatt
med dropp.Först nu ikväll får jag ett livstecken
från min dotter och killen.Min dotter har precis
fått Eda lagd och det kommer att dra ut på tiden
men allt är bra och hon är jätteduktig.

Jag kommer att uppdatera här under natten.

Nu för någon timme sen fick jag veta
att dom skulle ge min dotter något att sova på.
I morgonbitti startar dom igång henne igen.
Hon var trött och orkeslös men som vanligt
när det gäller min dotter så erkänner hon inte det.
Hur som helst så har hon och pojkvännen jobbat
på bra idag.

Kram på er allihop.

Min dotter ringde mig kl 02.00 och berättade att
inatt 01.16 hade världens finaste babytjej kikat ut.
Hon berättade att allt hade gått snabbt sista timmarna.
Kan lova att lilla mormorshjärtat svämmade över,
grät av lycka.

söndag, 23 september 2007 vid 23:49

I Torsdags så hade jag bjudit hit min syster
och min mor på surströmming.Jag köpte två burkar men min kära mor sa att det INTE skulle räcka med 20 strömmingar på 5 personer..Sagt och gjort jag köpte en liten burk till och slog över all strömming i en glasskål.Vi åt och det smakade smaskens men inte tusan gick det åt 2,5 burk, fick ju säkert slänga 15 sura strömmingar.Så nu har jag ännu en gång lärt mig att aldrig göra som min mor säger....

Mor vet inte alltid bäst!!!

fredag, 21 september 2007 vid 15:28

Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid
på gott humör och har alltid något positivt att säga.

När någon frågade honom hur han mådde svarade han: 'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?'

Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.

Jag väljer de positiva sidorna i livet.

'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.

'Det är det', svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Kalle hade sagt.

Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'


Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Kalle.

'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.

'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag

Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.

Vad gjorde du då?', frågade jag.

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Kalle.

Hon frågade om jag var allergisk mot något.

Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften".

Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.

Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.

Inställningen är, trots allt, allt.

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.

Nu har du två valmöjligheter:

1. Radera detta

2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om.

Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag.

När det känns för j-ligt, tänk så här.....

Jag är tacksam:
- för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
- för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
- för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
- för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
- för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
- för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
- för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
- för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
- för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
- för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
- för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.
- för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
- för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
- och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.

Sänd detta till någon du bryr dig om, jag gjorde just det!

måndag, 17 september 2007 vid 16:23

Till alla barn som överlevde 30, 40, 50, 60 och 70 talet


Först så överlevde vi att födas av Mammor som rökte och drack under graviditeten.
Dom tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, åt blue cheese dressing samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagd på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.

Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, Dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol , bil kudde , säkerhetsbälte eller airbag.

Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska.

Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta.

Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i långfilen, Inte blev vi överviktiga för det!!

För att

VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!!

Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända.

Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!!

I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna.

Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.

Vi hade inga Playstation, nindendos, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler
På TV,n inget surroundljud, CDspelare inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN
Vi hade VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS!!

Vi föll från träd och tak, skar oss, Bröt armar och ben, slog ut tänder!!
Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.

Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord
Och inte fortsatte maskarna att leva i magen!!

Vi fick luftgevär vid 10års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem.

Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen .
OTROLIGT ELLER HUR!!??

Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte
Dom var faktiskt lagens högra arm!!

Denna generation har faktisk fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin.

Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya ideèr
Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!

Om du är en av dem så
GRATTIS

Du kanske vill dela med dig av detta till andra som som har haft turen att få växa upp som barn den tiden innan ADVOKATER och MYNDIGHETER reglerade ditt liv för
"DITT EGET BÄSTA"??

Och när du ända håller på!!
Berätta för dina barn hur modiga och( lyckliga) deras föräldrar var